Det svenska banverket var den myndighet som tidigare ansvarade för järnvägen i Sverige mellan åren 1988 och 2010, då banverket slogs ihop med vägverket och ombildades till trafikverket.

Under de år banverket existerade hade myndigheten till uppgift att följa och driva utvecklingen inom järnvägssektorn, bistå riksdag och regering i järnvägsfrågor, ansvara för drift och förvaltning av statens spåranläggningar, samordna den lokala, regionala och interregionala järnvägstrafiken samt ge stöd till forskning och utveckling inom järnvägsområdet.

Banverkets vision

Att skapa förutsättningar för säkra, punktliga, snabba och prisvärda järnvägstransporter var en uttalad vision från Banverkets sida.

“Ett ekologiskt hållbart samhälle förutsätter ökad järnvägstrafik. Därför ingår järnvägen som en självklar del i transporter av människor och gods.” Hävdade man redan under banverkets tid. Vidare ansåg man att det var kunniga och lyhörda medarbetare i samverkan skapar förtroende för järnvägen och Banverket.

Järnvägen ett framtida transportmedel?

Trots ökat intresse för ekologi och en ökad miljömedvetenhet, har trafikverket ännu så länge inte lyckats leva upp till banverkets vidlyftiga ambitioner. Svensk järnvägsverksamhet kämpar ständigt med förseningar och utbyggnaden av det befintliga tågnäten samt inrättandet av snabbtåg, drar ut på tiden.

Samtidigt är det i detta sammanhang viktigt att påpeka att Sverige inte är ensamt i världen med att vara långsamma med ombyggnationen av järnvägar. En stor andel av alla världens transporter sker via räls, därav finns det en enorm utvecklingspotential inom detta område, såväl lokalt som globalt.  Blir det snabbtåg i Sverige innan 2020? Och kommer den transsibiriska järnvägen åter aktualiseras när oljan väl tar slut?   Framtiden får utvisa vilken betydelse järnvägen kommer att få.