Bestick tillverkade i silver och av diverse olika modeller kallas vanligtvis silverbestick eller matsilver. Äkta silverbestick av olika modell används numera främst vid eleganta middagar och festliga tillställningar, eller i undantagsfall på fina restauranger. I vardagen använder merparten av oss vanliga bestick i rostfritt stål, men det finns givetvis ett fåtal som brukar silverbestick även till vardags.
Till de grundläggande silverbesticken brukar knivar och gafflar i silver samt silverskedar räknas. Dessutom kan ett antal andra bestick så som slevar, skopor, tårtspadar och tångar i silver falla under samma beteckning. Användandet av silverbestick tros ha haft sin början i Tyskland under 1200-talet. Under 1800-talet påbörjades tillverkningen av bestick i nysilver. Idag använder vi främst rostfria bestick men handeln med silverbestick pågår fortfarande och det är många som samlar på dessa dyrbara varor.
Silverbestick har en otrolig livsläng och kräver minimal skötsel. Med tiden blir silver oftast lite eller mycket svart till färgen, det är då möjligt att återfå glansen genom att putsa silverbesticken. För att skydda silverbesticken på bästa sätt bör de förvaras i en besticklåda eller ännu hellre i separata bestickfodral.
Fyra viktiga faktorer att beakta vid köpa av silverbestick
- Silvermängden – hur stor andel av silverbestickens totala vikten är rent silver. Silver är en dyrbar metall och priset på besticken beror främst på hur stor silvermängden är.
- Vikten – vissa silverbestick är mycket tunga vilket visserligen gör dem värdefulla men samtidigt är de arbetsamt att äta med alltför tunga knivar.
- Design – alla har vi olika smak när det kommer till design och utseende. Det finns kraftigt utsmyckade silverbestick men det finns även mycket matsilver som är sparsamt formgivet.
- Tillverkare eller märke – vem som har tillverkat silverbesticket har betydelse både för dess pris men också för vilken status det tilldelas.
De står så här faktatexter.se om silverbestick: “Äkta silverbestick av olika modell används numera främst på fina restauranger eller vid eleganta middagar och festliga tillställningar”
Ärligt talat känns detta lite okunnigt. Jag har inte sett en enda restaurang (och jag har varit på många stjärnkrogar) i detta land som har äkta silverbestick, de har olika sorters nysilverbestick, billigare och inte så stödbegärligt. Det är möjligt att det ev i utlandet kan finnas något superexklucivt ställe som kan ha silverbestick…kanske….
Vidare “men det finns givetvis dem som håller fast vid traditionen att bruka silverbestick även till vardags.” Möjligen kungen och några andra, men att tala om traditin är att ta i, det vågar jag påstå har det aldrig varit i detta land, mer än i högreståndskretsar innan nysilveret kom. Och så var det det här med svenska språket, ledsen men det heter “de” inte “dem som håller fast…”
Vänligen,
Per Lindberg
Tack för dina “superexkluciva” påpekanden! Nej men du har helt rätt, i Sverige är det få restauranger som använder sig av silverbestick, och nej, det är knappast någon allmän tradition att använda sig av silverbestick i vardagslag.
Mina kunskaper inom svenska språket är dessvärre inte alltid 100%, men förhoppningsvis blir jag bättre med tiden. Givetvis skall det vara “de” istället för “dem” som du säger.
Tack för att du tog dig tid! /Admin
Hejsan.
Jag har 12 st silverskedar Oskar Bjelke som jag fått under mina första år på 70 talet 2 om året
På skedarna står det
830s
mylios
NM
Skulle vilja veta vad dom är värda
Tack på förhand
Glömde skriva att orginal askar finns kvar
Tyvärr besitter vi inte tillräcklig expertis för att värdera dessa silverbestick.Kanske någon vänlig läsare kan hjälpa till med detta?
Skulle också tyvärr säga att det inte främst är språket som felar utan faktainnehållet. Har mer än 20 års erfarenhet av silver, silversmide och silverbestick. Väljer därför att bemöta.
Användande
Är högst tveksam om någon svensk restaurang överhuvudtaget använder silverbestick, då svinnet då troligen skulle bli allt för stort. Kommersiell användning av silverbestick är dessutom opraktiskt av andra orsaker. Bland annat då de slits fortfarande än motsvarande bestick i rostfritt. Påståendet om användande i restauranger är nog därför mer att betrakta som ett påhitt.
Handel
Visserligen pågår handel med silverbestick fortfarande, men i avseendet nyförsäljning sker denna i ytterst begränsad omfattning då traditioner i samhällets förändrats.
Vi köper dagligen silverbestick och ofta går de direkt till omsmältning, då det finns fler bestick än användare, då vissa modeller inte efterfrågas och då besticken ibland är påtagligt slitna.
Livslängd
Silverbestick har inte någon otrolig livslängd (som påstås) då materialet är mjukare än exempelvis moderna rostfria bestick. Däremot finns det vi som tycker de är vackra, uppskattar hantverket och väljer att använda silverbestick av de orsakerna. Väl skötta silverbestick där användande och inte minst putsande sker med omdöme kan däremot därför leva i många generationer.
Skötsel
Silverbestick kräver inte minimal skötsel (som författaren påstår), utan kräver med jämna mellanrum en varsam putsning. Förvaring ser också absolut bäst i en silverlinda vilken impregnerats med kopparsalt. Ett bra hushållstips är också att lägga i en liten silikatpåse så besticken håller sig torra och utan onödig lukt i silverlindan.
Diskning bör ske antingen som handdisk (beroende på ålder), eller frihängande i diskmaskin (för nyare bestick), där dessa inte kan skava mot andra bestick och föremål. Tänk här på att gamla knivar kan ta skada av för hög värme vid diskningen.
Orsakerna till att silver svartnar är att det reagerar med svavelväte som finns i små mängder i luften tillsammans med syre. Det bildar därigenom silversulfid (Ag + H2S + O2 = Ag2S ).
Halter
Silverhalt kan visserligen påverka värdet, då högre silverinnehåll innebär ett högre värde vid omsmältning. Sett till bestick avsedda för användande är det däremot mer andra faktorer som påverkar. Modell, tillverkare/silversmed, ålder, skick eller om besticken har graverats.
Svenskt matsilver förekommer nästan uteslutande i halten 830/1000-delars renhet. Något som alltså motsvarer minst 83% silverinnehåll. I undantagsfall förekommer även halten 835/1000 vid importerat silver. 925/1000 vilket även kallas för Sterlingsilver förekommer visserligen i bestick, men då materialet blir för mjukt är det inte speciellt vanligt. På svenska antikmarknader är bestick i Sterlingsilver oftast importerat. Då exempelvis från Danmark eller England.
Vikten
Silverbestick kan visserligen upplevas som tunga, då silver i sig är en tungt vägande metall. Främst är det också äldre bestick som kan upplevas onödigt tunga eller otympliga. Moderna bestick i normal storlek är däremot inte speciellt tunga att använda till vardags.
Alternativa material
Vad som är betydligt vanligare än bestick i solitt silver är bestick i nysilver. Begreppet nysilver är ingen definierad och fastslagen legering, men denna är oftast en mässingsliknande metallblandning vilken elektrolytiskt belagts med ett tunt lager med riktigt silver. Materialet har använts främst av kostnadsskäl. Läs mer om nysilver: http://www.silverklubben.se/nysilver.html
Stämpling
Svenskt silver är oftast stämplat med kattfoten vilken utgör kontrollstämplingen. Kattfoten infördes redan 1759 och används alltjämt fortfarande, även om den inte längre är obligatorisk. Motsvarande system för kontrollstämpling finns med andra symboler i andra länder. Läs mer om silverstämplar: http://www.silverklubben.se/stampling.html
Är det någon som vet vad Memas matsilver(kniv,gaffel,dessertskedar) av märket Theresia A10 med kattfot är värda?Inbrott och chatullet med många bestick tog de.
Tacksam för snabbt svar
eva
Har börjat med “Tantverk”, vi är två kvinnor som arbetar med bestick i silver och nysilver. Smycken, vägghängda ljusbrädor mm. Genom materialletning har ett nytt intresse väckts. Vad heter besticken??
Finns det någon bok som kan lära mig namnet på så många bestick som möjligt?
Vänlig hälsning
Eva