Västvärldens människor har under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skuldsatt sig på ett sätt som saknar motstycke i historien. Under samma tid har guldet ökat kraftigt i värde. Bara sedan 2008 har guldet stigit från 800 dollar per uns till över 1900 dollar som högst.

Under långa perioder i människans historia var värdet på pengar knutet till guld. Men inte sedan den 15 augusti 1971. Då övergavs kopplingen mellan pengar och guldmyntfoten och en viss mängd pengar kunde inte längre växlas in mot en viss mängd guld. Det enda som upprätthåller pengarnas värde är vårt förtroende för dem.

Antagligen är det därför som efterfrågan på guld har ökat så kraftigt. Många har börjat inse att världens monetära system hela tiden trycker nya papperspengar. Eller ibland inte ens det utan enbart digitala pengar. Man vill då ha något med ett mer bestående värde.

I Sverige finns det ungefär 100 miljarder kronor i sedlar och mynt. Men mängden digitala pengar, i form av lån och på bankkonton är mycket större.

När en centralbank trycker 10 000 nya kronor som börjar cirkulera i ekonomin genererar det ca 100 000 kronor när det fortplantat sig i banksystemet. Bankerna behöver bara ha en kapitaltäckningsgrad på ca 10% av det belopp de lånar ut. Det är den fraktionella reserven, som banken måste ha som kassareserv.

Om alla som har pengar på banken skulle vilja ta ut sina pengar skulle det inte fungera. Inte ens om hälften eller en fjärdedel skulle vilja göra det skulle det fungera. Det finns inte så hög andel pengar i omlopp.

Den som sätter in sina pengar hos en bank har rent tekniskt inte längre pengarna i sin ägo. Hen får förlita sig på att banken har tillräckligt i kassan vid det tillfälle hen vill ta ut dem.

Det vanliga sättet som mängden krediter i ett samhälle expanderar är att olika tillgångar ökar i värde för då finns det mer att belåna. Tillgångars värde går upp och ner och är ofta en fråga om subjektiva bedömningar.

Världens stora banker har ökat kraftigt i storlek enbart de 30 senaste åren, och eftersom den ekonomiska expansionen skett i form av nya krediter har skuldsättningen ökat i ännu snabbare takt. Bara sedan år 2000 har den globala skulden dubblats från 78000 miljarder till 158 000 miljarder dollar. I länder som USA och Storbritannien har skulderna ökat snabbare än ekonomin och under ekonomiska krisen har de fortsatt att öka. Utan att vi vet var det kommer att sluta.

Denna text är baserad på en artikel i Svenska Dagbladet från guld till skuld.