I en tid där vi upplever hur dagens nyhet blir morgondagens museiföremål, kan det tyckas att utvecklingen under 1700-talet gick långsamt. Men även om förändringarna kanske sker snabbare nu än då, var den utveckling som ägde rum under 1700-talet av sådan betydelse att den forskning och de idéer som föddes under seklet utgör en vändpunkt i världshistorien.

Reformationen slog hårt mot kyrkans väsen, vilket satte fart på nytänkandet. Religiösa förebilder skjuts med tiden åt sidan istället hämtas förebilder från antikens Grekland och från det gamla Romarriket.

Framsteg inom forskningen gjorde att kyrkans auktoritet fick sig ytterligare en törn. Detta skedde när astronomer som Kopernikus och Galilei påvisade jordens runda tillstånd samt förkastade den geocentriska världsbilden. När sedan Isaac Newton nästan hundra år senare presenterade sin teori om naturlagarna, skapades en helt ny världsbild.  Detta var upptakten till upplysningens tiden, en tid då det ”gamla” samhället och dess ideal attackerades.

Bakomliggande orsaker till upplysningstiden

Det finns enligt min mening tre huvudorsaker till varför upplysningstiden kom att vara:

1. Det fanns en vilja att bli fri från kyrkans överförmynderi.

Som bekant hade kyrkas position som normskapare ifrågasatts redan vid tiden för reformationen. Under renässansen blev längtan efter frigörelse från kyrkan allt starkare samtidig som kyrkan fick allt svårare att hålla enad front. Den nya uppfinningen, tryckpressen, skapade helt andra förutsättningar för spridning av alternativa böcker och idéer.

2. En form av vetenskaplig revolution med start under 1600-talet, förändrade mänsklighetens perspektiv på tillvaron. De nya naturvetenskapliga framstegen ledde inte enbart till förstärkt kritik mot kyrkan utan skapade även en enorm tilltro till människan och förnuftet. Mänskligheten saknade begränsningar, det enda som behövde undanröjas var de hinder som existerade i form av kyrka, enväldiga regenter och förlegade samhällsmönster.

3. Den tredje och ibland bortglömda faktorn jag vill lyfta fram är den förbättrade levnadsstandarden i samhället. Kolonierna som grundats runtom i världen skapade välstånd i Europa och då inte minst i Frankrike och England. En till en början blygsam del av dessa rikedomar användes för att skapa olika former av industrier. En viktig form av industri var hemindustrin, den sysselsatte en större mängd människor på landsbygden. De ekonomiska framstegen skapade möjligheter för att sprida läskunnigheten till landsbygden och allt fler insåg att kunskap gav makt.

Läskunnighetens spridning även bland landsbygdens befolkning var en förutsättning för att upplysningstiden skulle kunna komma till stånd.

Upplysningen förändrar synen på världen

Bibeln är inte längre källan till sann kunskap, istället blir människan och förnuftet nyckeln till sanningen. Det är utifrån denna tanke upplysningen föds. Bland de främsta förespråkarna för den nya riktningen, återfinns vetenskapsmän, filosofer och författare. Ett återkommande tema hos majoriteten av upplysningens förespråkare är att de ifrågasätter enväldet och kyrkans auktoritet. De är starkt politiskt präglade och radikala i sin vilja att förändra samhället. Detta kännetecknas av en gemensam strävan efter religionsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet.

Som historisk epok begränsas upplysningen av två revolutioner, den engelska 1688 och Franska revolutionen 1789.

Upplysningens idéer kommer nästan uteslutande att formas och spridas från två av Europas största städer, nämligen London och Paris. Idéerna kom från England till Frankrike för att sedan spridas vidare ut i Europa och senare även ut i världen.

Tre radikala filosofer

De tre personerna jag valt ut återspeglar tre perioder i upplysningstiden. John Locke upplever dess barndom och Voltaire och Rousseau lever och verkar i en tid då upplysningens idéer florerar som mest. Men Rousseaus budskap ses som kontroversiellt för samtidens filosofer och slår igenom först i slutet av 1700-talet i och med Franska revolutionen

Likheter och olikheter

Det finns tydliga likheter i de tre upplysnings filosofernas idéer. Locke, Voltaire och Rousseau alla hämtar de kraft ur hatet mot kyrkan, kungen och adeln. Kyrkan som Voltaire kallar ”den skändiga”, ses som ett hinder för utveckling och dess lära som ett påhitt utan vetenskaplig förankring. Kungen som får sin makt indirekt genom kyrkan, anklagas främst för de grunder som kröningen sker på. Adeln attackeras hårdast då de som varande jordägare, ser till att klassystemet bibehålls och därigenom förtrycker både borgare och bönder. En tydlig skillnad är dock att då Locke och Voltaire nöjer sig med att kritisera kungen och adelns privilegier, propagerar Rousseau för ståndens avskaffande.

Den framtidstro och stora tilltro till naturvetenskapen och förnuftet som Locke och Voltaire stod för, utgör en annan skillnad. Rousseau vill, tvärt i mot de övriga, gå tillbaka till grunden till en tid innan vetenskapens första framsteg, till en tid när vi levde i och av naturen som jämlikar. Extra intressant är att Locke som var verksam i tiden innan upplysningens verkliga genombrott tycks sätta sin tilltro enbart till naturvetenskapen och vad som går att bevisa. Voltaire verkar besitta samma okluvna tilltro till vetenskapen i början av sin karriär för att mot slutet av sitt liv omvärdera sin syn, till en mer återhållsam framtidsoptimism. Rousseau som lever samtidigt som Voltaire intar redan från början en kritisk inställning till vetenskapen och åtnjuter vid tiden för den Franska revolutionen ,som också innebär slutet för upplysningstiden som epok, ett starkt folkligt stödd för sina idéer

Sammanfattande reflexion

Som jag nämnt tidigare finns det tre viktiga bakomliggande orsaker till skapandet av upplysningstidens filosofier nämligen i korthet; kyrkans överförmynderi, den vetenskapliga revolutionen och den ekonomisk tillväxt. Men även om det var ett gynnsamt klimat för förändringar, måste det ha funnits något extra i upplysningens idéer som skapade genomslagskraft i samhället.

Jag håller det för troligt att upplysningstidens filosofer fick en sådan enorm genomslagskraft i samhället, beroende utav att de i sitt arbete verkade för att belysta alla samhällsområden. Man strävade efter att förmedla upplysning om allt. Detta ledde troligtvis till att en större skara människor kom i kontakt med upplysningens idéer.

Avslutningsvis vill jag nämna några följder av upplysningstidens idéer. Under den Franska Revolutionen 1789 var stödet för Rousseaus idéer som störst. Revolutionärerna hämtade mycket av sina idéer just från upplysningen. När väl ”folket”, som enligt Rousseau var de rättmätiga makthavarna, tog makten i Frankrike, inleddes en process mot kungliga och adelsmän detta ledde till massavrättningar på torg och gator. Även om Rousseau förmodligen hade tänkt sig ett mer stillsamt maktskifte med mindre blodsutgjutelse skulle jag våga påstå att Rousseaus radikala skrifter var av stor betydelse för att revolutionen skulle äga rum.

Om man bortser från blodbaden på Paris gator har upplysningen lett till en hel del positiva förändringar i vår värld. Vi kan tacka upplysningsmännen för att de lade grunden till vårt samhälles religionsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Rousseau lade även grunden för vår tids barnuppfostran, han ville inte tvinga in barnet i en given mall utan menade att uppfostran skall utveckla människans naturliga anlag.

Encyklopedin som sammanställdes i Paris under upplysningen har betytt otroligt mycket för vetenskapens utveckling och det är just denna sammanställning som varit modell för den moderna tidens uppslagsverk. Det är från denna tid flera av de rättigheter och idéer, vi tar för givna, härstammar. Kanske hade vårt samhälle sett helt annorlunda ut om Locke, Voltaire och Rousseau inte delat med sig av sina idéer. Jag skulle vilja avsluta med att citera ett passande ordspråk av Roger Bacon ”kunskap är makt”.